Annons:
ToppBlogg.se Lägg till din blogg
visa alla Allmänt Bil/MC Data/IT Ekonomi & Finans Film/Tv Filosofi/Religion Fotobloggar Företagsbloggar Hem & Inredning Humor Hälsa Kultur Litteratur Marknadsföring Mat Miljö Mode & kläder Musik Nöjen Personligt Politik Resor Sex & Samlevnad Shopping Spel & Dobbel Sport Teknik Lägg till blogg logga in & ändra blogg Om ToppBlogg.se / faq Kontakta oss

Daniel Milton - konstnär


Bloggande stockholmskonstnär, snart Sveriges största?

RSS Feed RSS Feed
Homepage » Besök Daniel Milton - konstnär

Inlägg i Daniel Milton - konstnär

En kung i blöja
Tidigare idag tog jag min första solopromenad med Akira på Monteliusvägen. Japp, han har fått ett namn nu - Akira Ove Milton. Om någon undrar över Ove så beror det på att Maria och jag träffades på en krog vid Sveavägen för fyra och ett halvt år sedan som hette "Ove med skägget". Det var en konstig kväll och vi har hängt ihop sedan dess. Att träffa Maria där är det bästa som hänt mig. Min räddning. Tiden sedan dess har varit fantastisk och det finns inget som säger att det inte kommer att fortsätta vara så. Vi är ett grymt team.Under alla år har det varit givet att ett ev. barn ska heta Ove. Vad annars liksom? Nu fick det bli i andranamn men det tror jag inte Akira har något emot. Tyvärr finns inte krogen kvar längre, annars kunde vi gå dit och skåla för vår lilla familj. Nu är det ett gym eller nåt skit där. Synd.Varje dag sedan Akira föddes har jag haft en eller två grejer jag ska göra. Inga konstigheter, oftast småsaker inom husets väggar. Inte en enda dag har jag hunnit med det jag tänkt på morgonen eller kvällen innan. Igår lyckades jag äntligen att gå igenom en veckas kulturbilagor från DN, jag kan bara inte slänga dem olästa. Det var skönt att få det gjort. De övriga delarna skiter jag i nu, det står ändå ungefär samma sak varje dag. Men på tisdag kommer artikeln om mig - glöm inte den.Min bloggpremiär på Kdebatt skjuts upp hela tiden men imorgon kanske det blir av? Jag skulle behöva gå en sväng till ateljén och så behöver jag köpa åkpåse och lås till vagnen. Tre små saker som normalt tar några timmar att ordna får jag slå ut över flera dagar nu. Stört, men en övergångsfas hoppas jag.Det är svårt att skriva saker som inte är relaterade till Akira eftersom han påverkar mig varenda sekund för tillfället. Han är en kung i blöja, diktator med attitydproblem och lynnig fürer i ett. Hans vrål är lag, och vi - hans simpla tjänare - följer minst vink och dåraktigt infall. Men satanihelvete vad söt han är där i mellan.Eftersom typ hela denna blogg handlat om babydiktatorn så kan jag väl lika gärna köra all in. Här finns dagens bild på Akki.barn, DN, Akira

Premiärtur, avslag och en gallerifunderingar
Idag var det premiärtur utomhus för det lilla barnet skulle till mvc. Visst kostade vagnen helt bisarrt mycket pengar men jävlar vad den är värd det. Den må se ut som något som mormor knallar runt med men det är en Rolls Royce. På mvc stack de så mycket i Skrutten att jag bleknade och fick gå ut en stund. Nålar och blod är inte min grej.Jag fick det årliga avslaget från Konstnärsnämnden idag. Jag börjar ruttna på dem, ok jag har inte gått fem år i högskola för att lära mig hålla i en pensel men betyder verkligen det allt? Jag börjar lacka ur lite på den där jävla fucking skitnämnden. För mycket makt på en plats. Men jag kommer inte att ge mig. Nästa år söker jag igen. Och nästa. Och nästa. Jag ger dem en liten känga i DN på tisdag (ang. Liverpool). Ack ljuva hämnd.Kvinnan i Göteborg som gillar min konst så mycket att hon gett sig ut på en undersökning av gallerivärlden där (åt mig) fick napp idag. De tyckte att min konst så intressant ut och ville ev. starta ett samarbete. Tyvärr var det inget galleri som föll mig i smaken. Det är jävligt komplicerat sånt där och jag skrev ett långt mejl till henne och förklarade varför jag inte kunde tänka mig att samarbeta med detta galleri. Jag har ingen aning om hur intressant detta är för någon som inte håller på med konst men jag tänkte återge mejlet här för att visa lite på vilken typ av problem man brottas med ibland. Allt man gör ger ju avtryck och förföljer en. Hej! Jag är oerhört tacksam för att du lägger ned så mycket jobb och vill hjälpa mig. Därför känns det tråkigt att tacka nej till en kontakt när du hållt på så mycket, men tyvärr måste jag göra det. Jag har noggrant tittat igenom Galleri Xxxxxxx hemsida och detta är ingen kontext jag vill synas i. Som konstnär har man egentligen bara en chans och då vore det ganska korkat att bränna den på fel galleri. Det kanske verkar snobbigt, men konstvärlden är väldigt speciell och lever efter egna regler. Ens cv är nästan lika viktigt som ens verk och jag har gjort ett par missar tidigare som jag lärt mig av och inte vill upprepa. Den största anledningen till att jag inte vill kontakta galleriet är förstås dess kontext. Konsten som visas där tilltalar mig inte överhuvud taget. Skulle jag ställa ut där (och ev. fortsätta jobba med det galleriet) så blir jag bedömd efter dess övriga konst. Två. Jag gillar verkligen inte att det nästan inte finns några kvinnor där. Det behöver verkligen inte vara 50/50 men när fördelningen är så skev så är något annat oftast också det. Tre. Skulle jag ändå jobba med detta galleri trots att det inte känns så bra så får jag det väldigt svårt att byta i framtiden. Det går, men jag skulle som sagt bli bedömd av var jag ställt ut tidigare och det talar till min nackdel. Då är det mycket bättre att vänta och ta ett galleri man känner sig hemma i från start. Jag måste också tillägga att om detta varit för ett par år sedan så hade jag inte tvekat. I början måste man ta allt för att komma någon vart men nu känner jag att jag kan kosta på mig att vara lite kräsen. Hoppas du förstår vad jag menar och inte tycker att jag är en snobbig fjant. Jag är som sagt tacksam och hoppas fortfarande att ställa ut i Göteborg om inte förr så senare. Ha en bra dag! /Daniel barn, DN, konstnärsnämnden, galleri,

Intervju, besöksrekord och lillefjant.
När jag berättade för Skrutten (som troligtvis har ett riktigt namn väldigt snart) att jag inte ska skriva lika mycket om honom, hur mycket han skiter och hur trötta vi är så visade han tydligt vad han tyckte om det. De må vara små de där händerna men han vet hur man använder dem.(Här blev det en skruttrelaterad paus på drygt tre timmar och nu är det fredag natt. Jag fortsätter)Reportern från DN var toppen, han hade läst på en del om mig och min konst och ställde bra frågor. Jag tycker att intervjusituationer kan vara ganska jobbiga men denna gång var det som att prata med en gammal vän. Jag blev liksom aldrig utfrågad. Han var här i över en och en halv timme och känslan när han gick var att det kommer att bli en bra artikel. Ser verkligen fram emot att se den i tryck och jag är nyfiken på vad det kan innebära besöksmässigt för min blogg och hemsida. Ny publik kanske? Det är ju ändå DN.Appropå det. September 2009 slog jag besöksrekord på både min hemsida och blogg. Mycket beror på att jag har börjat skriva här istället för på MySpace (som blivit lite dött). Det är en fantastisk plats att hitta och underhålla internationella konstnärskontakter men betydligt sämre som bloggportal. En återvändsgränd i cyberspace. Sedan jag började skriva här så har jag dubblerat antalet läsare (snitt på 90 träffar om dan). Inte jättemycket om man heter Magnus Uggla, Kissie eller Schulman, men för mig är det ett stort steg framåt. Jag är dock långt ifrån nöjd.Egentligen var min plan att börja skriva på Kdebatt idag (igår) men det satte ju vår lilla ätochsovochtahandommighelatidenskrutt stopp för så jag gör det imorgon (idag) istället. Bloggarna där kommer i princip vara dubbelposter av det jag skriver här men jag tänkte börja med en riktigt bra presentationsblogg. Sedan kanske vissa inlägg där kommer att modifieras och skalas ned. Typ. För den som vill debattera konst och läsa renodlade konstnärsbloggar kommer det nog att bli en bra plats. Hoppas.Nu ska jag gå och lägga mig. Maria tar första nattpasset med lillefjant (om han krånglar) men förhoppingsvis får vi båda sova lite. Vi måste ju vara utvilade inför första promenaden med fina vagnen blir till mvc i Gamla stan imorgon bitti. Därför - god natt.barn, DN, bloggande, kdebatt,

Vår vuxenkoja.
Vårt hem ser allt mer ut som en koja. En vuxenkoja med kuddar och filtar överallt som gjord för barnhantering. Vi har ju inte plats för något ordentligt skötbord där nere och på övervåningen finns inte en chans. Men fotöljen är helt perfekt. Förutom när han pissar. Men nu har jag täckt in ryggen med handduk. Bring it on kiddo.Något namn har vi ännu inte men nu testar vi namn nr. 2 (av 3). Det känns bra men det gjorde ettan igår också. Kan ge mig på att trean passar toppen imorgon. Man har tre månader på sig sedan får man väl bara ett namn tilldelat. Nåt mesigt tioitoppnamn kanske? Då får det bli Jukka-Pekka istället. Jukka-Pekka Milton.Jag har bestämt mig för att - om inte sluta skriva om mitt liv som nybliven förälder - iallafall tona ned det lite. Detta är främst en blogg om mitt skapande, inte hur många skitiga blöjor jag bytt eller hur trött jag är. Visst är detta med skrutten en stor grej men det får finnas gränser. Jag lovade mig själv för länge sedan att inte bli en sån där förälder som bara maler på om sitt barn. Inte till någon som inte vill lyssna iallafall och jag kan tänka mig att de flesta som följer en blogg som heter Förnamn Efternamn - KONSTNÄR inte främst läser den för att få amningstips.Detta medförde dock ett problem. Vad ska jag skriva om när allt i mitt liv just nu snurrar runt ett knappt fyra kilo tungt, hungrigt knyte? Jag har liksom inte varit utanför dörren idag. Ateljén känns som den ligger en mil bort. Men det löste sig självt så vackert, inom loppet av ett par timmar så hände tre roliga konstrelaterade grejer idag.Först blev jag kontaktad av Kulturstan som undrade om inte jag hade lust att blogga där under Kdebatt som de håller på att bygga upp. Klart jag ska göra det, jättebra exponering. Sedan får jag ett mejl från en kvinna i Göteborg som gillar min konst och har kollat upp utställningsmöjligheterna där åt mig. Hon hade kontaktat några gallerier hon tyckte verkade bra och rekommenderat mig. Stor komplimang. Vem vet, kanske leder det till något?Och sist av allt. DN ringde och undrade om jag ville ställa upp på "DN Gratulerar" eftersom jag fyller 35 nästa vecka. Artikeln ska handla om min konst, kärleken och livet. Iallafall enligt reportern som ringde. Det är en ganska stor exponering i papperstidningen och när jag googlade såg jag att Karin Mamma Andersson var med för ett tag sedan. Kolla här. Då är det väl på tiden att jag också är det. En journalist kommer hit imorgon för att intervjua och plåta. Spännande.Nu ska jag gå och lämna tillbaka en packe dvd:er vi inte hunnit kolla på. Japp, du läste rätt. Vi går fortfarande och hyr filmer. 1900-talet släpper vi inte så lätt.barn, bra dag, funderingar, konst, DN,

Sova kan man göra när man är död.
Hemma. Nu är vi hemma. Det är väldigt skönt. Maria ligger och vilar inför natten och lillen laddar inför densamma. Vivaldi i bakgrunden. Vi visste att det skulle handla om mat och sömn den första tiden men inte att de kunde vara SÅ hungriga. Det känns än en gång som att man blivit undanhållen information, men det är väl för att om sanningen kom fram så skulle ingen skaffa barn. Nätterna är en pärs. Och då har jag det soft jämfört med Maria.Men.Han är sjukt gullig där han ligger och sover under sin röda filt bredvid mig. Då spelar faktiskt ingenting annat någon roll. Sova kan man göra när man är död.Fler bilder från dagen (och tidigare) finns här.barn, sömn,

Vi är ett team nu
Vi har det så jäkla skönt här på BB Stockholm, vill nästan inte åka hem. Allt finns tillgängligt snabbt, sängarna går att justera på vilket sätt man vill, mat serveras med jämna mellanrum och solen skiner in genom fyra fönster med utsikt. Vi har det bra. Det enda smolket är väl att Skrutten fått igång sitt tarmsystem på allvar, jag som bara bytt en enda blöja tidigare i mitt liv är redan uppe i typ 15 stycken de senaste 20 timmarna.  Det är ju förstås toppen att allt fungerar och är som det ska och som nybliven förälder har man förstås läst en del om vad som händer den första tiden. Att mojset som bildats i barnet under graviditeten ska ut. Barnbeck. Men jag hade fått för mig att det där första svarta kletet bara skulle komma ut en gång. En enda svart klibbig gång. Sedan skulle den biten vara klar. Men jag bytte nyss min sjuttiotolfte svartkletiga blöja. Känner mig lite lurad. En bra och rolig grej är att vi fått en grym kontakt. Han lyssnar på min röst och blir lugn och tyst bara jag pratar med honom. Han kom skrikande ut ur Maria och verkade heligt förbannad på allt ända tills jag fick honom i min famn, då tystnade han direkt. Sedan har det fortsatt så. Eftersom jag står för de flesta av de jobbiga sakerna (för skrutten) så blir han ofta arg och ledsen på mig. Men han förlåter på en sekund. Maria och Skrutten är förstås tajtare än man kan förstå men när det kommer till att trösta och softa har jag mycket att komma med.  Vi är ett team nu. Maria, Mini-me och jag.barn, nyfödd, träck

Jag är en pappa.
Tidigt i morse förändrades mitt liv. Efter trettio timmar av värkar födde Maria vår son klockan 04.03  söndagen den 27 september. Vi fick vår våg. Han väger 3810 gram och är 52 cm lång, vi har inte spikat något namn ännu har ännu men känner på några olika. Man vill ju inte göra fel. Jag skulle kunna skriva en roman om förlossningen och hela upplevelsen men är alldeles för trött för det nu. Kanske återkommer jag senare. Just nu känns allt ganska surrealistiskt men det är helt fantastiskt att se honom ligga och amma precis bredvid mig. Lite av mig, lite av Maria och mycket av allt.Jag älskar honom. Och mitt liv kommer aldrig att bli det samma.barn

Jävla moderatpåhitt.
Det må hända mycket i mitt liv just nu men det betyder inte att jag lägger ned allt annat. Tyckte det var dags med ett inlägg som inte innehåller något barnbabbel. Det har varit lite övervikt där ett tag.På vägen hem från affären tidigare idag gick jag igenom vår lilla park och den ständigt pågående utställningen som finns där (och överallt). Många, för att inte säga de flesta, lägger nog inte ens märke till saker som jag stannar upp för. Eller också kanske man fnyser och muttrar något om att klottersaneringen inte gjort sitt jobb. För mig är det den bästa sortens gatukonst. Jag inspireras av allt som sprayats, klistrats, tejpats och målats på väggar, skåp, dörrar och stolpar. Både av spontant uppkomna grejer som dessa och smarta schabloner med budskap. Men bilderna ovan säger framförallt att här finns det liv. Staden lever och vägrar kuvas.Om du inte funkar som mig så försök nästa gång du går förbi ett elskåp med sju lager gamla affischer och tre lager färg att se det vackra i det. Man behöver inte anstränga sig mycket för att hitta ett mönster eller en del som är extra fin. För mig är de fantastiska tavlor utplacerade av ett ständigt pågående konstnärskollektiv och jag hämtar mycket av min inspiration här. Stockholms "klotterpolicy" och affischförbud är döden mot en levande stad. Jävla moderatpåhitt.konst, skapande, gatukonst

"Vakna älskling, jag läcker".
Klockan sex imorse bestämde sig äntligen Marias kropp och Skrutten för att det börjar bli dags. Vi låg trötta en stund och njöt av detta innan Maria kontaktade BB. De ville förstås att vi skulle komma in för kontroll så jag tog tunnelbanan och hämtade bilen vid Skärmarbrink. Värkarna hade inte satt igång och Maria mådde bra så det var ingen brådska.Bilen som stått parkerad i några veckor var lite bångstyrig. Först startade den, men hackade och hostade så jag brände snabbt iväg för att hålla den igång. Vid en korsning stannade den helt och ville inte starta igen. Fan. Fanfanfan. Batteriet verkade dött. Men plötsligt hostade den igång och jag kunde köra hem och hämta Maria. En halvtimme senare var vi på BB Stockholm i Danderyd.Allt såg bra ut och de konstaterade att det var vattnet som gått, det betyder att vi garanterat kommer att få föda där. Skönt. Har inget hänt innan söndag så får vi åka in och så sätter de igång förlossningen. Just nu ligger Maria och snarkar och innan det hade hon lite småvärkar, jag ska ut och fylla på matförråden. Nu är det kolhydrater som gäller. En genomsnittsförlossning är ungefär samma ansträngning som att springa ett maratonlopp. Utvilad och mätt är målet.Det känns grymt skönt att vara igång och utan att ha sett några andra förlossningsavdelningar i mitt liv så är jag mycket nöjd med vår än så länge. Shit vad alla var lugna och schyssta. Sammetsröster. Jag trodde att det skulle vara ett kaos av vrålande kvinnor, skrikande barn och stressade läkare. Tvärtom. Det är knäpptyst och lugnare än i kyrkan. Och jag som inte är så jätteförtjust i sjukhus gillar att rummen är som små lägenheter med soffor och grejer. Nu ser jag bara fram emot allt. På ett totalt ospattigt sätt.barn, bilproblem, bra dag, förlossning, vattnet har gått, bb stockholm

Är konstnärens tid också pengar?
Vi är så inställda på att något ska hända snart så jag kan inte göra någonting. Är alldeles för ofokuserad, inte ett dugg nervös utan mer förväntansfull. Jag MÅSTE ju inte göra något men det blir lite segt att bara vänta. Så efter att ha sorterat lite papper till bokföringen och svarat på ett par mejl så sitter jag här i ateljén och knapprar på bloggen. Jag kan inte förmå mig att göra något mer kreativt än så just nu. Precis som synes på bilden ovan.Jag fick en inbjudan från KRO (konstnärernas riksorganisation) häromdan. Det ska hållas en workshop som heter "Vägen till avtal" på Moderna Museet i slutet av oktober. Enligt inbjudan "...en kreativ och tankeväckande workshop där deltagaren får reflektera över olika ställningstaganden och situationer man kan ställas för inför en utställning". Jag tyckte först att det lät ganska lökigt men när jag tittade närmare så kanske det kan vara bra att delta. Jag menar - snart är det väl dags att konsthallar och museer runt om i landet på allvar får upp ögonen för min konst och då ska de inte kunna komma dragandes med några lumpna avtal. Show me the money.Under denna dag ska man få lära sig skriva avtal, hur man beräknar sina kostnader och värderar sin arbetstid. Workshopen bygger m.a.o. på att konstnärers tid också är pengar. Så har det inte varit historiskt. Alla får betalt för jobbet som läggs ned i samband med en utställning utom just konstnären. Det nya MU-avtalet (medverkans- och utställningsersättning) som började gälla 1 januari 2009 innebär att konstnären utöver utställningsersättning ska få medverkandeersättning för sitt arbete kring en utställning. Exempelvis för: mötestid, hängning av verk, arbete med katalog etc.Bra tycker jag så jag tror jag anmäler mig och om inte annat så är det väl inte fel med en heldag på moderna med ett gäng andra konstnärer och utställningsarrangörer. Dessutom ingår det lunch.funderingar, konst, kro

Babytalk
Jag förstår att många som läser/följer min blogg inte främst är intresserade av en massa barnsvammel. Det är ju en konstblogg. Men jag skriver om allt som berör mig och just nu ligger mitt fokus främst någonstans runt Marias magtrakter. Det är en stor grej i mitt liv så det får ta plats, hoppas ni står ut ett tag tillIdag var vi på undersökning på SÖS eftersom vi gått över tiden med drygt en vecka. Allt såg bra ut men det verkade inte vara något på gång ännu. Har det inte hänt något tills på måndag så blir Maria igångsatt. Som vanligt när det gäller sjukhus, läkare och sånt så var vi inbokade på en (för oss) alldeles för tidig tid. Eftersom ingen av oss sov speciellt mycket i natt så har dagens outfit varit ringar under ögonen. Och lite oklädsamt illamående. Efter undersökningen tog vi en lång promenad runt söder, gick och hyrde en bunt med filmer och hämtade indisk mat. Sedan trynade vi i flera timmar. Känns lite som att skolka. Skönt.Jag fick ett roligt nyhetsbrev från Konstbar idag (klicka på "senaste nyhetsbrev"). Butiken firar ettårsjubileum i början av oktober och bjuder på lite fest. Ett bra tillfälle att gå dit om du inte varit där tidigare, där finns massor med bra konst och dessutom bjuder de på vin.Nu gungade just hela rummet så jag lägger ned datandet. God afton.(Om någon just tittade på Idol och lade märke till fraserna "Grattis du är sämst idag" och "Drömmen slutar här" så kan jag upplysa om att det är Maria som hittat på dem till reklamkampanjen. Juryn plockade tydligen upp det.)barn, konstbar,


Annons:

Vill du tjäna pengar på din blogg?

Vet du om att du kan tjäna pengar på ditt bloggande? Genom att publicera annonser från olika affiliatenätverk på din blogg får du provision på den försäljning som dina besökare genererar. Du väljer själv vilka företag och produkter du vill marknadsföra men en enkel tumregel är att hålla sig till sådant som intresserar just dina besökare.

Nedan listar vi olika affiliatenätverk som vi rekommenderar. Besök dem alla och registrera ett konto som "Publisher / Annonsör". Därefter kan du välja och vraka mellan olika program som du vill marknadsföra. Kontakta oss gärna om du har några frågor så ska vi försöka hjälpa dig framåt. Lycka till!


Registrera konto på AdTraction - Har många bra annonsprogram för t.ex. hälsa, skönhet, parfym, smink m.m.