Annons:
ToppBlogg.se Lägg till din blogg
visa alla Allmänt Bil/MC Data/IT Ekonomi & Finans Film/Tv Filosofi/Religion Fotobloggar Företagsbloggar Hem & Inredning Humor Hälsa Kultur Litteratur Marknadsföring Mat Miljö Mode & kläder Musik Nöjen Personligt Politik Resor Sex & Samlevnad Shopping Spel & Dobbel Sport Teknik Lägg till blogg logga in & ändra blogg Om ToppBlogg.se / faq Kontakta oss

Hönsmammann


Min blogg där jag skriver ohejdat mycket om våra höns och deras äventyr på vår gård. Ett och annat vettigt ord kan komma med ibland.

RSS Feed RSS Feed
Homepage » Besök Hönsmammann

Inlägg i Hönsmammann

En liten höna gick på promenad...
...och sen så var de bara 17 kvar!En höna är spårlöst försvunnen, puts väck och jag kan inte begripa vart hon har tagit vägen. Vi har varit ute och letat hela familjen med Doris som spaningsledare men ingen höna har synts till, inte ens en liten fjäder har vi hittat. Om hon blivit tagen av något rovdjur så borde vi ju hittat en massa fjädrar någonstans tycker jag, speciellt eftersom de ruggar nu och fjädrarna yr så fort det bara drar förbi en liten bris.De är alltid så ordentliga våra hönor och är aldrig ute och ränner efter mörkrets inbrott eller utbrott eller hur man nu ska se det. Framåt sena eftermiddagen så promenerar de som vanligt in i samlad trupp på hönsgården och sprätter lite och sköter kvällstoaletten innan de går in och sätter sig på pinnarna. Det har aldrig hänt tidigare att någon stannat ute själv så därför verkar det så konstigt att hon skulle förvirrat sig på egen hand, men det är å andra sidan ännu märkligare om hon skulle blivit tagen utan att jag märkt det eller ens hittat några fjädrar efter henne.Det övergår mitt förstånd varför allt måste vara så besvärligt, vissa stunder i livet så går allting lätt och tillvaron liksom bara flyter på, men ibland så snubblar man på varje steg. Undrar om man undviker att snubbla om man småspringer fram i hoppsansteg?Det ska jag ta och prova, om inte annat så får man väl lite roligare under tiden!

VM i munterhet...
...nja jag skulle nog inte vinna i den tävlingsgrenen precis, skulle nog inte ens kvala in till uttagningarna. Kanske jag skulle komma med i någon lokal liten tävling om det nu funnits något mästerskap i munterhet men det är tur för mig att det inte gör det.Det här ska ju föreställa en hönsblogg men jag har i mitt huvud haft svårt att fokusera på hönsen den sista tiden för jag har varit strängeligen upptagen med att tycka synd om mig själv...Inte så sympatiskt, jag vet men det är sant.Jag har ju som sagt var inte varit den muntraste av muntergökar men nu ska jag sluta att springa runt som en yr höna och bara kackla, nä nu blir det skärpning! Jag ska kliva upp med tuppen på morgnarna och inte göra en höna av en fjäder för jag har minsann hört att även blinda hönor hittar ett korn och då borde det finnas hopp för mig.Nä, nu tog jag ut mig till den milda grad att jag får sätta mig och vila en stund, det är inte nyttigt att överanstränga sig!

Ibland är det verkligen lätt...
...att hålla sig för skratt, det liksom fastnar i halsen.Hela våren passerade mig i dimma när jag låg tungt medicinrad för tre diskbråck i nacken men jag har kämpat på och försökt vara tålmodig och se det fina i att inte lyfta tungt, inte motionera eller ens promenera, inte påbörja stora galna härliga projekt på gården utan bara vara nöjd med det jag har.Många är gångerna som jag inte känt tacksamhet.Jag har räknat dagarna tills jag ska få besked om operation eller ej och det är liksom det jag gått och väntat på. Väntat på att allt ska bli bra.Vill inte vara svag och trött och ha ont. Jag vill hugga ved, gräva rabatter så svetten stänker, storstäda med frenesi och gå ut och springa av hjärtats lust.Men nu blir det inte så. Har under en tid känt mig svag och konstig och gått ned mycket i vikt men trott att det berodde på mina diskbråck och medicinerna men nu vet jag vad det beror på, struma...Helt obegripligt jobbigt känns allt just nu och jag vet inte vad som är värst, allt elände som tycks drabba mig hela tiden eller det faktum att jag låter det påverka mig.

Dalande självförtroende
Sot-Bertils glansdagar är över det får jag nog lov att konstatera, men i mina ögon är han en stjärna i vilket fall.En sak som jag lagt märke till är S-B tuppkam, den är inte alls lika ståtlig och fin som förut, alldeles naggad i kanterna..?!Efter en stunds grunnande på det hela så gjorde jag en liten improviserad gallupundersökning här hemma på gården och jo, det verkar som om det stämmer.Tuppkammarna är gjorda och uppbyggda av självförtroende!Gunnars tuppkam var i princip obefintlig när han flyttade till oss och nu är den riktigt ståtlig, José s tuppkam har nog alltid varit hans stolthet så den var det minsann inget fel på när han kom och Rutger han har en nästan överdrivet stor tuppkam för sin storlek. Men Rutger utmanar eller utmanas heller inte utan sköter bara sina sysslor i det tysta som en sann liten diplomat.Men Sot-Bertils kam har gått från stolt och högrest till en aning blygsam och naggad. Han är fortfarande den största tuppen och hans sporrar är det mest magnifika jag sett och hönorna svassar alltid efter honom runt ägorna, men trots det så viker han undan när José kommer. Rent fysiskt så skulle S-B kunna göra kycklingnuggets av José när som helst men det gör han inte, alltså måste det vara psykologiskt.Självförtroendet har svikit honom en smula och hans naggade tuppkam matchar nog hans inre rätt så bra just nu...

Jag har en ängel i mitt fönster
I alla fall om man lyfter blicken en aning.Jag kan inte låta bli att fascineras av naturens under. Hur fantastisk den är skapad, så enkel men ändå invecklad.Vilken nåd att få ha en ängel i sitt fönster!

Här ligger man i lä....
Jag är tjurig och envis näst intill vanvettets gräns men nu är det bekräftat, jag är inte värst!Å ena sidan så borde jag ju vara överlycklig för nu kan jag alltid hänvisa till just det liksom.-Jag är inte värst, bara så ni vet!Men å andra sidan så vet jag inte om det är så där väldans smickrande att påpeka att-hönorna är faktiskt värre än mig, så det sååååå!En tveksam merit på någe sätt.Jag och hönorna har ju en längre tid fört en ojämn kamp om rättigheterna till altanen, sist jag räknade efter stod det 3-0 till hönorna och nu kan jag meddela att jag har slutat räkna!!!!!Här om dagen när jag gick ut för att mata de små liven så fick jag se hela altanen täckt med upptrampade bevis, inte ens den oskuldsfullaste av näbbar kan neka till vilka som är skyldiga här...Hade de bara trampat runt och sett så där mysiga ut som bara hönor kan, ja då hade det inte gjort någonting, men nu är det inte så som verkligheten ser ut. För i verkligheten så trampar de runt och skiter något kopiöst och när de är klar med toalettbestyren så är det dags för sandbad, i min!!!! rabatt...De är både envisa och uthålliga har jag märkt och driver mig till totalt vansinne. När jag står där och läser lusen av dem (vilket de egentligen inte behöver för de är ju faktiskt avlusade)så ser de inte ens ut att skämmas...?! I bästa fall så går de därifrån, något som inte uppskattas om någon annan än hönorna gör det, i värsta fall så skiter de på altanen medan jag står där och pläderar. Vad säger man då?Ni vinner!!!!!!!!!!!!!Till och med jag ger upp. Jag kapitulerar, är besegrad och uppgiven.Men vid närmare eftertanke så tror jag baske mig att jag ska leta mig en lämplig sittpinne att ha på altanen och där ska jag sitta och snacka gojja tills de inte längre vet vad som är upp eller ner, jag kanske till och med sjunger en trudelutt eller två......

Nää, men dra på trissor...
Vad är det som skådar mitt norra öga?Jahaja, det var väl det jag trodde, nu är det hösten som är här och smyger runt knuten igen!

En liten reflektion
Ja, jag tänkte brak sta i en liten reflektion så här på kvällskvisten.När man får barn så känns det som om man bildat en hemlig klubb med alla andra föräldrar och lite så är det med hönsen också. Sen jag skaffat höns så har en helt ny värld öppnat sig för mig, en värld som jag inte visste fanns.Många innan mig har daltat och fjäskat, skrattat och gråtit, dividerat och hållt på och det är lustigt hur lika man kan vara varandra fast olik ändå ...

Ingen hönshjärna men ...
...det går nog inte att neka till att jag fått höns på hjärnan.Jag ertappar mig själv på bar gärning allt som oftast när jag går och tänker på hönorna. Ser jag en nedfallen gren som blåst av något träd ja då tänker jag genast att -det blir ju en suverän sittpinne till hönshuset, är vi på restaurang och inte orkar äta upp all mat så är det självklart att resterna ska med hem, för hönorna måste ju också få något gott.Det är inte bara jag som fått höns på hjärnan i den här familjen, vi är alla drabbade men i lite olika omfattning...Det har blivit hård konkurrens om matresterna här hemma för de ska delas upp till både hönorna och Doris. Alla som har barn vet ju hur viktigt det är med millimeterrättvisa mellan syskon, de ska ha lika mycket av allt oavsett om de gillar eller inte för det viktiga är att det är rättvist! Att de sedan måste sitta och äta en glass de egentligen inte gillar verkar inte spela någon roll...Tack gode Gud för att jag är ensambarn!Hur som helst så verkar det fungera likadant bland djuren. Doris och hennes 18 halvsyskon har börjat övervaka uppdelningen av matrester så att det blir rättvist. Helt plötsligt så ääälskar Doris torrt bröd och kokt ris utan sås, droppen var när hon häromdagen åt solrosfrön..?! Innan hönsens intåg på gården skulle hon aldrig sänkt sig till den nivån, det är då ett som är säkert.Igår förstod jag på riktigt att resten av familjen också blivit drabbade. När vi satt och tittade ut genom bussfönstret så ser min dotter en fin fontän i ett parkområde och brister då ut i ett- åhh vilken fin fontän, en sån skulle vi ha hemma.Jag håller med henne om att den var fin men att den nog inte skulle passa hemma på vår gård men då fick jag svar på tal. Min underbara gulljänta förklarade för mig att den visst skulle passa på gården, för hönorna och Doris skulle ha den som vattenskål...!!!!!Ja, då är det ju bara att hålla med för det var ju en helt fantastiskt genialisk ide. (fast jag tror inte att min man skulle bli så jätteentusiastisk faktiskt när vi ska övertala honom om att vi absolut måste ha en vattenskål till djuren som bara rååååkar se ut som en fontän) I det tysta så passade jag på att gratulera mig själv för att jag har sådana kreativa barn som inte låter sig hindras i första taget.

Stjärnvinsten!
Bilden ger inte riktigt rättvisa åt den magnifika chokladask som barnen vann idag, men den är STOOOR.Idag har vi spenderat både dagen och våra pengar i ett av mammons högborgar, Liseberg!Våran familj kräver planering, struktur och inte allt för långa köer för att fungera så dagen var noga planerad. Bara att gå dit i slutet av säsongen när det inte är så mycket folk var en högvinst i sig och som om inte det vore nog så gick barnen och vann stjärnvinsten. Jag vet inte vem som skrek högst, jag eller barnen, men skrek gjorde vi allihop.Det har åkts karuseller där den ena var värre än den andre och hemskhetsnivån har flyttats upp ett snäpp eller två sedan sist vi var där. Ja inte för min del då, jag står fortfarande stadigt på marken men barnen har kastat sig ut i läskiga konstruktioner som ser livsfarliga ut och tjutit av skratt och förtjusning. Helt underbart att se dem!Vi överlevde hemfärden med nöd och näppe men hem kom vi och kaffe och praliner fick jag.

Hungriga...?
I morse när jag släppte ut hönorna och skulle ge dem mat såg det ut så här.Vilket svänggäng, man kan tro att de inte fått mat på minst en timme.Alla kom inte med på kortet, jag hann bara med eftersläntrarna..Skulle nog behövt ställa in kameran på sportinställningarna för att hinna med de spurtande hönorna.


Annons:

Vill du tjäna pengar på din blogg?

Vet du om att du kan tjäna pengar på ditt bloggande? Genom att publicera annonser från olika affiliatenätverk på din blogg får du provision på den försäljning som dina besökare genererar. Du väljer själv vilka företag och produkter du vill marknadsföra men en enkel tumregel är att hålla sig till sådant som intresserar just dina besökare.

Nedan listar vi olika affiliatenätverk som vi rekommenderar. Besök dem alla och registrera ett konto som "Publisher / Annonsör". Därefter kan du välja och vraka mellan olika program som du vill marknadsföra. Kontakta oss gärna om du har några frågor så ska vi försöka hjälpa dig framåt. Lycka till!


Registrera konto på AdTraction - Har många bra annonsprogram för t.ex. hälsa, skönhet, parfym, smink m.m.