Annons:
ToppBlogg.se Lägg till din blogg
visa alla Allmänt Bil/MC Data/IT Ekonomi & Finans Film/Tv Filosofi/Religion Fotobloggar Företagsbloggar Hem & Inredning Humor Hälsa Kultur Litteratur Marknadsföring Mat Miljö Mode & kläder Musik Nöjen Personligt Politik Resor Sex & Samlevnad Shopping Spel & Dobbel Sport Teknik Lägg till blogg logga in & ändra blogg Om ToppBlogg.se / faq Kontakta oss

Finansräven

Din guide till ett framgångsrikt liv. Finansräven delar med sig av sin livserfarenhet, från den snabba filen i finansbranschen.

RSS Feed RSS Feed
Homepage » Besök Finansräven

Inlägg i Finansräven

Vikten av kulturell bildning
Mumbai skyline, WikipediaDen senaste perioden i Finansrävens liv, ständigt på resande fot, tillsammans med erfarenheter från tidigare år inom finance i främst Asien och USA har fått mig att inse vikten av inte bara social utan även interkulturell bildning för framgång i livet. Trots ämnets enorma betydelse märkte jag att jag ägnat det litet eller ingen energi i mina tidigare artiklar. Vi i Europa är så otroligt fokuserade på vår egen kultur och vårt kulturarv att vi inte "ser skogen för alla träd" som det så vackert heter. Här i Europa och kanske ännu mer extremt i USA har man liten förståelse för andra kulturer och hur människor från dessa kulturer tänker. Jag såg en intressant föreläsning med Fredrik Härén häromåret. Under föreläsningen berättade han att många multinationella företag, som tidigare bara flyttat sin produktion, nu även väljer att flytta design och utveckling av sina produkter till Indien och andra tigerekonomier i öst. Människorna i dessa länder har matats med vår västerländska kultur under årtionden, samtidigt som de har fört sin egen vidare. De vet helt enkelt lika bra som vi vad vi har i kylskåpet eller hur vi vill att en bil ska se ut. Vi däremot har ingen aning om vad en indisk familj har i sitt kylskåp!Ett annat intressant exempel som jag drar mig till minnes är dadlar. Detta bär (det är konstigt nog ett bär) var tidigare vanligt på de svenska julborden, men är i dag ett minne blott i dessa sammanhang. Betydligt vanligare är de dock inom den muslimska världen. Där används de ofta för desserter, men också i mera rituella sammanhang under Ramadan. Efter en hel dags fastande sägs det att Mohammed bröt fastan med denna sockerchock för att få igång matsmältningssystemet inför den stundande måltiden. Det väldigt få här i västvärlden vet är att dadlar kan vara en verkligt exklusiv delikatess som behandlas med vördnad av connoisseurer över hela mellanöstern. Likt ett fint vin eller en välrullad cigarr, finns det kännare av dadlar. Dessa kan avgöra i vilket land dadeln producerats, under vilka odlingsförhållanden och med vilken bearbetningsprocess den behandlats.Mina två exempel här ovan är knappast unika, de belyser dock den ignorans som vi här i västvärlden har inför de flesta främmande kulturer. En dag inom en rätt snar framtid kommer vi dock inte ha varken ekonomiskt eller kulturellt monopol över världen. Den dagen vill inte jag vara den som inte har en aning om indiska hinduer är vegetarianer eller vad som är brasiliens nationalsport.

In rain or shine
Kära läsare. I regn som solsken skulle jag stå här vid er sida som er kritstrecksrandiga riddare. Extraordinära omständigheter har nu tyvärr hållit mig borta från bloggen i flera veckor. Det har varit affärsmöten i både Chile och Dubai, dealbreakers som kunde slutat i tårar om inte er Finansräv deltagit och försvarat sin heder. Ett flertal stora projekt väntar nu på att få rullas ut inom kort. Jag kommer självklart att berätta mer om dem senare. Men närmast, eftersom att jag förstår att ni nu känner er svikna och ledsna över insikten att det egentligen inte finns någon som konstant vakar över er, får jag erbjuda en enkel tröst. Swaine, Adeney & Brigg håller dig alltid torr och varm.

Det stora samtalet, eller retorikens grunder
Blir du bjuden på fest, mingel, after work, kalas, dop, bröllop, ja ni börjar förstå vart detta barkar, en social tillställning av något slag, glöm då aldrig att lämna tänkarhatten hemma. Finns det något som tar död på stämningen så som när en allvarsam och pretentiös individ prompt ska diskutera världsfreden, livet efter detta eller kanske feminismens vara eller icke vara i vårt post-moderna samhälle. Lämna allt det där redan vid dörren och spendera din tankekraft kring dessa frågor i ett mera passande forum. Nej, är du på en tillställning och vill du göra succé hos Finansräven och hans gelikar, koncentrera dig då istället på att diskutera livets goda och utbyt tips på små trevliga delikatessbutiker. I viss mån kan det även vid tillfälle vara opportunt att diskutera affärer. Självklart då alltid i positiva ordalag som visar att dessa gått bra och nu ger dig möjlighet att göra sådant du tycker bättre om, som exempelvis att utforska var man hittar Stockholms bästa goudaost. Ta med andra ord INTE upp att du ligger 90% back på din belånade depå sedan årsskiftet och sitter med ett gigantiskt marginalkrav som hotar att sätta din familj på gatan, vi orkar och vill inte aktivera vår medkänsla.

Sights: Le Hermitage
Om du planerar att resa till Monaco inom den närmsta tiden finns det ett antal saker du definitivt bör se. Har du inte planerat att åka dit borde du definitivt överväga att göra det och då gäller dessa råd likväl... Vi kan börja med det uppenbara. Hamnen, med vad som kan verka som ett outtömligt utbud av hundrameters lyxjakter (eller "båtar" som vi brukar kalla dem). Golfbanan, ligger uppe på berget ovanför Monaco och här kan du avnjuta cognacen till en alldeles hänförande utsikt över bukten nedanför. Sedan har vi förstås kulturarvet i detta urgamla furstendöme. Det oceanografiska museet kan djupt rekommenderas, familjen Grimaldi har alltid varit väldigt intresserad av de stora havens mysterier.Men i ärlighetens namn finns det i dagens Monaco sorgligt få rester kvar från furstendömets verkliga glansdagar under Albert Is styre. Perioden kring sekelskiftet 18-19 hundra brukar kallas La Belle Epoque och det var då Monaco på allvar etablerade sig som tummelplatsen för världens jetset och playboys. Ett av de verkliga guldkornen från denna period är det magnifika hotellet Le Hermitage. Allt från den utsökt ornamenterade lobbyn i Louis XIV stil, till vackert inredda rum med högsta standard och personal som alltid gör sitt yttersta bidrar till att grundmura upplevelsen av att Le Hermitage är ett äkta femstjärnigt hotell. Ett vågat grepp är deras utmärkta franska restaurang, La Vistamar, som ligger högst upp i byggnaden och på klara kvällar öppnar taket upp mot stjärnhimlen. Just nu finns det dessutom en extra bonus för den som vill ta tillfället i akt att få den riktiga Monaco upplevelsen. Om man bokar idag ingår nämligen, i Le Hermitages weekend-paket, en helikoptertransfer från Nice. Enligt Finansräven är detta ett verkligt genidrag eftersom att trafiken på kustvägen till Monaco kan tendera att vara väldigt tröttande, de själva väljer även att belysa att du får en möjlighet att känna dig lite mera som James Bond... Priset för ett dubbelrum brukar ligga kring 4 lakan. (Pun intended!)

Bananrepubliken
Det finns väl knappast någon som inte lagt märke till hur vår svenska krona förlorat något otroligt i värde mot världens reservvalutor. Kristider som dessa får investerarna att fly från risk och det betyder att små valutor som backas upp av en extrem lågräntepolitik knappast framstår som speciellt attraktiva. I Sverige får en investerare ingen kompensation för den risk han tar (läs: ingen ränta på sina pengar), samtidigt som han exponeras mot en ekonomi där i stort sett alla intäkter kan härledas till ett fåtal stora exportföretag. Sista spiken i (lik)kistan är troligen redan islagen, för nu har Norges BNP passerat vår och då har de en befolkning hälften så stor som vår... Ingen mening att försöka lura sig själv längre, Sverige har förvandlats till en moderna tidens bananrepublik.

Naturlig strävan
Besökte öppningen av stockholms internationella båtmässa idag. En av de allra tydligaste trenderna var övergången från båtar byggda som mobila hem till mera robusta arbetsfordon, havets sports utility vehicles om du vill. Kanske är det jag som drabbats av apophenia, benägenheten att se tydliga mönster i slumpmässig data, eller så är det verkligen en makrotrend att vi vill ha tillbaka den robusta naturligheten istället för det moderna samhällets polerade fasader.

Ett eftersträvansvärt ideal
Vi har ju börjat föra en diskussion här på bloggen om ett hållbart mansideal och sunda förebilder. Av en händelse snubblade jag idag över följande utdrag ur Daniel Yergins bok The Prize. I korthet kan man säga att texten tecknar en levnadsbeskrivning för Sir John Norton-Griffiths, en man i ordets rätta bemärkelse. Jag får lov att skicka ett tack till Foster Huntington från Maine för inspirationen.“The British Government took matters into its own hands (the sabotaging of German occupied Russian oil fields) and recruited Colonel John Norton-Griffiths M.P., to organize the destruction of the Romanian oil industry. A larger-than-life figure, Norton-Griffiths was one of the great engineering contractors of the British Empire. He had undertaken construction projects in almost every corner of the world—railways in Angola and Chile and Australia, harbors in Canada, aqueducts in Baku, sewage systems in Battersea and Manchester. On the eve of World War I, he was in the midst of promoting a plan for a new subway for Chicago. Handsome, physically imposing and with the strength and endurance of a prize fighter, Norton-Griffiths was a charming swashbuckler and a persuasive showman. Men invested in his projects, women were attracted to him. He was considered ‘one of the most dashing men of the Edwardian era.’ He was also a man of fiery temperament, rebellious nature, and uncontrollable rages. He lacked discipline and perseverance, and some of his projects were spectacular financial flops. But he did achieve prominence as a Parliamentary back-bencher, variously known as ‘Hell-fire Jack,’ and ‘the Monkey’ (for having eaten a monkey while in Africa) and since he was a thoroughgoing imperialist—by the sobriquet he treasured most, ‘Empire Jack.’” 

Sights: Peck
Det finns matvarubutiker, saluhallar, restauranger med stjärnor i Guide Michelin och så finns det förstås PECK. Beläget mitt i fashionabla Milano, ett stenkast från den gigantiska domen och Galleria Vittorio Emmanuel, är PECK den gastronmiska världens själva epicentrum. Hit har milaneserna tagit sig sedan 1883 för att inhandla exklusiva olivoljor, störrom, utsökta charkuterier eller kanske ta en vandring in i deras vinkällare. Med sviter av både Chateau Lafite Rothschild och Chateau Margaux, som daterar tillbaka till 70-talet, behöver det knappast nämnas att PECK har världens kanske bästa sortering av kvalitetsviner.Efter att du frestats av butikens alla läckerheter kan du ta hissen upp till tredje våningen till restaurangen Cracco-Peck. Där tillagar stjärnkrögaren Carlo Cracco utsökta varianter av klassisk milanesisk mat som, saffransrisotto och getmjölksravioli. I händelse av att du inte har tid att stanna eller måste imponera på en middagsgäst med dina färdigheter i köket, föreslår jag att du tar vägen förbi PECKs delidiskar på första våningen. Där har kockarna föreberett färdiga måltider på utsökta lokala råvaror. Själv är jag barnsligt förtjust i deras hummerlasagne.

New, old... Same, same.
Ända sedan bloggens instiftande har frågan fått hänga lite i luften. Frågan om det verkligen är finare med "gamla" pengar än nya. Kan det vara skillnad på pengars värde på det sättet? Spelar det när allt kommer omkring överhuvudtaget någon roll var, när eller hur en person byggt upp sin förmögenhet. För att göra frågan rättvisa skulle jag egentligen behöva dela upp svaret i flera olika delar. Det finns nämligen så många bottnar i denna uråldriga schism mellan etablissemanget och nykomlingarna.Socialt behöver frågan inte bidra till några infekterade konflikter så länge grupperna hålls åtskilda. Tendensen är dock att många med nyvunnen rikedom vill vinna respekten hos den redan etablerade societeten, vilket självklart leder till att de båda grupperna beblandas. I denna smältdegel uppstår så krocken mellan de sociala koder som finns hos de med s.k. "gamla" pengar och de som föraktfullt kallas les arrivistes, de nyrika. Hos etablissemanget har det aldrig någonsin ansetts som comme il faut att tala om pengar, det är bara något självklart. Man vill inte riskera att genera någon annan eller sig själv genom att tala om hur sprängfyllda ens depåer är. Det kan ju faktiskt, gud förbjude, vara så att du dragit det kortaste strået... Nej, istället tiger man och säger att allt är så trevligt. Allt är alltid... trevligt. Man gillar också att bära gamla och slitna kläder, ärvda förstås. Det satsas på kvalitet och att saker ska leva vidare, få en historia. You don't own a Patek Philippe, you merely look after it for the next generation. Schweizarna har verkligen lyckats sätta fingret på den känsla som genomsyrar hela etablissemangets tankesätt.Frågan om gamla och nya pengar är emellertid väldigt intressant av den anledningen att den är totalt betydelselös. Om vi bortser från den sociala aspekten ser pengar ingen skillnad på när de tillfallit någon, från vilken kultur dess ägare är eller till vilken religion han svär sin trohet. Köpkraften är självklart inte beroende av vem som handlar! Frågan väcker dock intressanta frågeställningar om vad för typ av status pengar ger och hur denna status uppnås. Helt klart är dock att pengars funktion som statusmarkör är otroligt kulturellt och socialt betingad. Inom samma land kan det råda stora skillnader i konsumtionsmönster och syn på hur pengar bör användas, även bland de som har lika mycket av varan men råkar ha olika kulturell eller social bakgrund.Slutligen får vi alltså konstatera att gamla pengar visst kan vara finare än nya, samtidigt som de absolut inte är det. Det hela handlar egentligen enbart om i vilken social kontext du verkar. Vill du ta dig in i etablissemanget så se till att det ser ut som om din farfar grundlade sveriges första stålimperium och att du fortfarande har hans gamla badrock som du använder på somrarna i Torekov. Är du inte lika intresserad av att anses som "fin" så njut istället av livet. Köp dig en kamouflagefärgad Gallardo eller kanske en helsidenkostym från Tom Ford, spendera dina pengar som du vill. Du har ju inte tagit dig hit genom att vara ängslig över andras åsikter om dig!

Den ironiska generationen
Henrik Schyffert och hans killinggäng gav dem ett namn, människorna som genom sin självdistans och sitt avmätta sätt tycker sig sitta över oss andra, den ironiska generationen. Pretentiösa och uppblåsta vore kanske en bättre beskrivning. Inom min värld har vi än så länge, tack och lov, varit förskonade från dessa typer. Det är därför jag med bedrövelse läser krönikan Man Up! Hedge-Fund Man’s Advice for Wall Street på Bloomberg. Författaren Michael Lewis finner det för gott att driva med alla på Wall Street som påverkas av Obamas föreslagna lönetak för banker som får statliga stödpengar. Med skinande sarkasm skriver han att alla bankers borde skaffa sig "some balls" och att det råder en brist på testosteron kring New Yorks finansdistrikt. Han tycker att det är löjligt att de böjer sig för statens krav och att de borde stå upp för rätten till sin astronomiska ersättning och sina privat jets.Alla vet att det är pengar som får finansvärldens maskineri att snurra och att det är människors enastående förmåga att, i konkurrens med andra om dessa pengar, driva utvecklingen framåt. Detta kallas evolution och gäller inom de flesta områden i naturen. Om man tar bort drivkraften, tror ni att dessa människor kommer att fortsätta att vara bankers bara för att de tycker att det är så himla roligt. Wall Street har och kommer med största sannolikhet även i framtiden att locka till sig de skarpaste hjärnorna och de mest drivna individerna och detta på grund av att den grundläggande drivkraften alltid legat i fokus. Det är världens själva epicentrum för evolution och utveckling. Självklart får vi ibland mutationer och det kan vara vettigt att se över regelverk för olika typer av instrument för att begränsa de negativa skadeverkningarna av överdriven spekulation och lättvindiga krediter. Kärnfrågan kvarstår dock fortfarande. Är det vettigt att strypa den källa som ger liv åt Wall Street?

Konst vs. Finans
I amerikansk press har det på senaste tiden svämmat över av avslöjanden om nya gigantiska pyramidspel. Än så länge har det väl endast spridit sig till Sverige att Bernard Madoff lurat skjortan av halva Hollywood och en stor del av New Yorks societet och faktiskt även en del erfarna investerare som fallit för frestelsen att spekulera i hög avkastning.Som de flesta av er säkert vet så förekommer spekulation inte enbart inom finansvärlden. Nej, spekulation är ett fenomen som lätt kan observeras i många av vardagslivets grenar. Exempelvis tror en majoritet av bostadsrättsägarna i stockholms innerstad att de kommer att bli rikare på att endast äga sin lägenhet genom att någon annan ska vilja betala ett högre pris för den i framtiden. Det finns emellertid ett fatalt problem med denna uppfattning, den är i grunden fel och verkar mot all rim och reson. Adam Smith uttryckte det väldigt kärnfullt redan 1776 i storverket The Wealth of Nations, alla typer av tillgångar som inte tillför investeraren ett positivt kassaflöde är ren spekulation. En investering i en bostadsrätt, förutsatt att den inte hyrs ut, medför endast kostnader och kan alltså per definition inte vara en god investering. Spekulera alltså inte i ditt boende!Ett annat utmärkt exempel på huvudlös spekulation är ju konstvärlden. Den kanske främste galjonsfiguren för ultra-spekulativ konst är Damien Hirst vars utställning, Beautiful Inside My Head Forever, nyligen såldes på Sotheby's för 70 miljoner pund. Sterling pounds, that is... Då han i allra högsta grad fortfarande är i livet är Damien Hirst troligen världens rikaste nu levande konstnär. För att dra parallellen till det tidigare exemplet med bostäder, finns ej heller här minsta tillstymmelse till chans att få ett positivt "cash flow". En enhörning i formalin kan möjligen inbringa pengar om du skapar ett museum kring den och tar inträde. Inte speciellt genomförbart... Hur som helst, vi har nu konstaterat att det endast finns spekulativa värden. Självklart kan konst bidra med att skapa en vacker och inspirerande miljö, detta är dock lite svårt att kvantifiera värdet på.En investering skall alltså ge dig löpande avkastning på varje insatt krona, pengar i handen. Att hoppas på en framtida värdeökning av ett bolag, en lägenhet, en tulpanlök eller kanske en äkta matta är och kommer alltid att förbli spekulation. Money talks, bull shit walks! Så, där har ni dagens stalltips från en gammal Finansräv.


Annons:

Vill du tjäna pengar på din blogg?

Vet du om att du kan tjäna pengar på ditt bloggande? Genom att publicera annonser från olika affiliatenätverk på din blogg får du provision på den försäljning som dina besökare genererar. Du väljer själv vilka företag och produkter du vill marknadsföra men en enkel tumregel är att hålla sig till sådant som intresserar just dina besökare.

Nedan listar vi olika affiliatenätverk som vi rekommenderar. Besök dem alla och registrera ett konto som "Publisher / Annonsör". Därefter kan du välja och vraka mellan olika program som du vill marknadsföra. Kontakta oss gärna om du har några frågor så ska vi försöka hjälpa dig framåt. Lycka till!


Registrera konto på AdTraction - Har många bra annonsprogram för t.ex. hälsa, skönhet, parfym, smink m.m.